Och det glittrade som guld i varje dreadlock


I natt ska jag sova gott. I mitt rum, i min säng.
För jag har just byggt en borg av kuddar, täcken och madrasser.

Det liknar barrikaden som en gång fanns här.
Den där mjuka barrikaden som jag gömde mig bakom.
Där jag glömde bort verkligheten och allt som var svårt.

Nu behöver jag inte gömma mig längre.
Jag behöver inte glömma bort allt som är svårt.

Alla kuddar, täcken och madrasser finns kvar ändå.
Som ett minne över allt jag klarat av, allt jag gömt mig för,
allt jag haft och allt jag orkat ta mig igenom.

Och jag kan bara se på det som något fint.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0