underhudsfett

eller där riktiga kök luktar T-sprit

Vamos a la playa

Nu behöver ingen stjäla farfars porr längre

På balkongen är det sol

Jag är inte så bra på att vara ensam. Men det låtsas jag inte om.

Istället sjunger jag högt. Om vildgräs, elever, att vara 17 år,

snö, knark, farliga maskiner och fantomer på operor.

Idag är jag glad. Det får man vara. Matte D ska vara min bästa vän.

Och den som gör mig sällskap ikväll ska få kaffe, eller mat.

Eller bara sällskap. Och kanske en after eight.

Fredag, lördag, söndag

Jag vaknar med mitt ansikte i ditt hår
Utanför fönstret har vintern blivit vår
Du sover och jag kryper tätt
och tar din arm om mig
Jag tänker att idag så vill jag bara va' med dig

Ta min hand, andas in
Håll mig hårt, jag är din
Kyss min mun, se på mig
Vet du vad, jag älskar dig

Tar för givet, aldrig nöjda

ATT STYRA UPP SAKER.

Just nu är jag så nöjd och glad. Jag tror att jag mår ganska bra.

Min studievägledare var lydig när jag pratade om mina kurser.

Min kemilärare är lite av det finaste jag vet,

med sitt vedugnsbakade bröd, och sina räkor.

Till veckan kommer Jehovas hit med en bibel,

och om mindre än två veckor flyttar Micaela in.

Och som grädde på moset köpte jag just en kemibok för 499 kronor.

och högst där uppe på din höga häst
satelliter ger dig bilderna
en fest med alla som du skiter i
eftervärlden minns ingenting

man ser det från månen
helvetet på jorden

Come on and teach us everything you know

När slutar träningen?

Lamporna tänds och publiken går ut

Saknaden efter råttor blev mer påtaglig än jag trodde.

I alla fall i förrgår, då jag fick paketera en kall och obehagligt avmagrad råtta.

Det är tyst utan krafset i buren, pipen och ljudet från vattenflaskan.

Tills vidare får de stackars likstela små djuren bo på balkongen.

Inez bor i en systemkasse.

Trots ledsamma förluster frodas jag. Ensam i min säng.

Jag har städat alla mina lådor, och hittat en biobiljett från år 2007.

Transformers, med Manne. Jag slängde den.



Just nu har jag dessutom en oerhörd lust att se på Love Actually.

Kanske är det Louises fel. Eller mitt eget.

Dock får jag inte göra det,

för bredbandet sjunger på månadens sista vers.

Då får man inte ladda ner någonting.

Så jag ska sova istället. Hade jag tänkt.

You would not believe your eyes

IKVÄLL SKA JAG OCH MATILDA LÄRA OSS ATT DRICKA BÄRS.

PÅ ONSDAG SKA JAG VARA HUNDVAKT I ÖLME.

PÅ TORSDAG KOMMER MICAELA HIT.
OCH SNART FÅR JAG FÖRLOVA MIG I LONDON.

SCORE.

-This year I plan to study a lot.
-That would be cool if you were actually hot

If you know where to go

Persiennerna är nere världen är randig
Jag hör inte av mina vänner alls, men jag har sparat deras vhs-band
Det enda som hörs och det enda som låter
Är McGregor i slutet på moulin rouge, han skriker och fulgråter

Å ma fer heim te Kluk

Jag har en sådan våldsam lust att spela game boy.

Imorgon har jag en åtta timmars bilresa att genomlida,

och när jag var liten spelade jag alltid game boy på bilresan.

Pokémon, Zelda, Super Mario, Donkey Kong.

Eller det där spelet som alla spel fanns inbakade i.

Nu för tiden kör jag mest bilen,

eller bestämmer vilken musik som ska spelas.

Pappan får finna sig i det.

Dock får han allt för ofta finna sig i Liquidos låt Narcotic.

Ibland är det lite synd om honom,

som aldrig har något att säga till om.

Men det är smällar man får ta när man är pappa.

Man kan ju till och med googla fram bilder på honom.
Fantastiskt. Anser jag.

Kan han chilla lite?

Igår skrev jag ner några saker på en lapp.

Sen lades lappen i en eld. Och brann upp.

Sådant som man gör på Nyårsafton,

utöver att sjunga Auld Lang Syne trestämmigt.

Det kändes ganska klyschigt, men kanske fungerar det.

Kanske brinner det upp och försvinner.

Precis som Per Oscarsson.

Gulliga Per Oscarsson.